Beastly

BEASTLY

AV: Alex Flinn
”Beastly” är ”Skönheten och odjuret” i modern stil. Kyle Kingsbury är skitsnygg, bortskämd, egoistisk, elak och värre än ett odjur mot alla i sin omgivning. Själv tycker han att han är den snyggaste och smartaste killen som någonsin gått i ett par skor. Märkesskor, så klart! Kyles pappa är en stenrik programledare i TV och i stället för att ge sonen kärlek ger han honom allt han vill ha som kan köpas för pengar. Och enligt Kyle och hans pappa kan precis allt köpas för pengar.

 Det drar ihop sig till vårbal på rikemansskolan Tuttle och naturligtvis är Kyle den tilltänkta vårbalsprinsen, eftersom alla kommer att rösta på honom. En ny tjej i klassen,Kendra, som tillhör den grupp människor som enligt Kyle klassas som fula och inte är värda ett skit, protesterar mot både balen och skönhetstävlingen. Kyle blir förbannad och bestämmer sig för att hämnas. Han bjuder Kendra på balen, men har inga planer på att gå med henne dit. Han vill dock att hon ska tro att de två ska gå tillsammans. I själva verket tänker han gå med skolans snyggaste tjej, Sloane.

                      ”Jag gick fram till Sloane och pekade på Kendra där hon stod

och väntade som en loser. ”Dags för lite skoj” sa jag. I samma

stund fick Kendra syn på mig.

     Sloane var helt med på noterna. Sur eller inte skulle hon

aldrig missa ett tillfälle att vålla en annan tjej permanent psykisk

skada. Hon greppade tag i mig och kysste mig på munnen. ”Jag

älskar dig, Kyle!”

     Mmm. Jag besvarade kyssen, men inte hennes ord. När vi slutade

stod Kendra och stirrade på oss. Jag gick fram till henne.

     ”Vad glor du på, Fuling?”

     Jag trodde att hon skulle börja gråta. Det var så kul att plåga

nördarna, få dem att gråta och sedan plåga dem lite till. Jag hade

sett fram emot det här i några dagar. Det fick mig nästan att glömma

strulet med corsagen.

     Men istället sa hon: ”Du gjorde det verkligen.”

     ”Vad då?” frågade jag.

     ”Kolla in henne!” Sloane fnissade. ”Hon tror att hon är uppklädd i

den där fula klänningen. Den får henne bara att se fetare ut!”

     ”Ja, var har du hittat den?” frågade jag. ”På soptippen?”

     ”Den var min mormors”, svarade Kendra.

     ”Här köper vi nya kläder när vi ska på bal”, skrattade jag.

     ”Är det så här du gör?” frågade hon. ”Du bjöd mig till balen fast du

redan hade en dejt bara för att skämma ut mig?”

    Jag skrattade igen. ”Trodde du verkligen att någon som jag skulle

gå på bal med någon som du?” (sidan 42)

Det visar sig att vedergällningens timma är slagen. Kendra visar sig vara häxa och uttalar en förbannelse över Kyle. Hon förvandlar honom till det odjur han är på insidan och han får päls och klor som ett djur. Kyle förlorar alla ytliga vänner efter förvandlingen och hans pappa skäms så mycket över honom att han köper ett hus åt Kyle på annan ort, där Kyle tvingas bo med bara hushållerskan som sällskap.

 Den enda kontakt Kyle har med omvärlden är Internet och en magisk spegel som visar den person han vill se. Han går med i en chattgrupp när det visar sig att det finns fler människor med liknande problem som han själv. De ger varandra stöd och uppmuntran.

 Kendra förklarar för Kyle att det enda som kan häva förtrollningen är att Kyle lyckas få någon att bli förälskad i honom, trots att han ser ut som en vidrig best. Han måste dessutom själv älska personen som ska befria honom. Problemet är att Kyle aldrig har älskat någon i hela sitt liv.

 Boken börjar med att Kyle och chattgruppen, som leds av Mr Anderson, pratar med varandra på Internet. Chattandet återkommer på ett par ställen till i boken, annars är den skriven i jagform. Språket är lätt och boken består av 299 sidor.

                      ”Vad är det frågan om?”

                      ”Det sa jag ju, vedergällning. Du ska få lära dig hur det är att inte

                      vara vacker. Du ska bli lika ful utanpå som du är inuti. Om du lär

dig din läxa bryts förtrollningen. Om inte måste du leva med straffet

för evigt.” Hennes kinder blev rosiga medan hon pratade. Hon tog av

sig manteln och såg plötsligt ut som en riktig, om än grönhårig babe.

Det var något som inte stämde. Hur kunde hon förvandlas på det viset?

Jag blev rädd på riktigt. Men jag kunde inte ge vika, fick inte vara rädd

för henne. Jag gjorde ett nytt försök. När det inte gick att charma någon

brukade det hjälpa att föra farsan på tal.

”Du vet att min pappa har en massa pengar – och kontakter”, sa jag.

Alla vill ha nånting, Kyle.

”Och?”

”Det måste vara tufft att vara stipendiat på en skola som Tuttle, men min

Farsa kan göra det lite lättare för dig. Han kan fixa vad du vill. Pengar,

Rekommendationsbrev – du kan till och med få vara med på teve. Hade

Du förresten klätt ut dig innan? Du är ju riktigt snygg! Du skulle göra dig

bra på teve.” (sidan 49)

Maria Bohlin 120112