GLASTRONEN

GLASTRONEN av: Sarah J Maas
Celaena Sardothien är kungadömet Adarlans mest fruktade lönnmördare, detta trots att hon bara är 18 år gammal. I bokens början arbetar Celaena i Endoviers saltgruvor sedan ett år tillbaka. Hon är dömd till slaveri och trots att hon magrat under det gångna året är hon långt ifrån knäckt.

En dag blir hon upphämtad av en svartklädd man som döljer sitt ansikte under en stor huva. Mannen visar sig vara Chaol Västfall, kungen av Adarlans kapten för livgardet. Han eskorterar henne till kronprins Dorian som har ett erbjudande åt henne.

Erbjudandet lockar Celaena, eftersom hon kan vinna sin frihet och slippa slitet i saltgruvorna, vilket förr eller senare hade tagit död på henne. Först måste hon bara besegra tjugotre motståndare i en tävling, där överlevaren kommer att tjäna som kungens egen kämpe.

Som den tävlingsmänniska Celaena är, kan hon naturligtvis inte tacka nej till erbjudandet att vara kronprins Dorians kämpe i tävlingen.

Kungen hatar hon av hela sitt hjärta och hon tycker att han är en fjant som bor i ett slott byggt av glas. Den konstiga glasbyggnaden döljer ren och skär ondska i ringlande lönngångar. När Celaenas motståndare mördas en efter en inser hon att det snart är hennes tur. Det hon inte vet är att den mörka sidan består av människor med makt att tillkalla varelser från en svunnen tid.

Snart består hennes kamp inte enbart av en turnering med dödlig utgång, utan också av en kamp på liv och död, där hon riskerar att vara den som kan benämnas död.

Här följer ett citat från sidan 107 och det handlar om när Celaena äter middag med kapten Chaol Västfall:
Det var lätt att vara elak, men det började också bli alldeles för lätt att vara snäll. Han tog en tugga bröd. Hon såg på honom med huvudet på sned. Han tyckte ibland att hon tittade på honom som en katt betraktar en mus. Han undrade bara hur lång tid det skulle ta för henne att kasta sig över honom,

Hon ryckte på axlarna och tog ett bett på ett äpple. Samtidigt var det något flickaktigt över henne. Nej, han stod inte ut med att hon var så motsägelsefull!
"Du stirrar, kapten."
Han var på väg att be om ursäkt, men hejdade sig. Hon var en högdragen, vulgär, ytterst ohyfsad lönnmördare. Han önskade att månaderna skulle flyga iväg, att hon skulle utses till kämpe och sedan, när hennes år i tjänst var över, att hon skulle försvinna. Han hade inte sovit bra sedan de tog henne med sig från Endovier.
"Du har mat mellan tänderna", sa han. Hon petade bort den med en vass nagel och vände sig mot fönstret. Regnet rann utefter glaset. Stirrade hon på regnet eller på något bortom det?
       Han smuttade på sin bägare. Trots sin arrogans var hon klyftig, hyfsat vänlig och ganska charmerande. Men var fanns all den där grymheten? Varför kunde den inte visa sig så att han bara kunde kasta henne i fängelsehålorna och avblåsa den här löjliga turneringen. Det fanns något stort och dödligt inom henne, och han tyckte inte om det.
       Han skulle vara beredd - när tillfället kom, skulle han vara redo. Han undrade bara vem av dem som skulle överleva.
GLASTRONEN är en tvättäkta fantasy. Love it!
Boken har alla ingredienser som en riktigt bra bok inom genren fantasy ska ha: vänskap, kärlek, krig, svek, övernaturliga inslag samt ondska och godhet i en alldeles underbar mix.

171003 Maria Bohlin

DET HÄR KALLA LANDET

DET HÄR KALLA LANDET av PERNILLA GESÉN (2017) är en verklighetstrogen skildring av ett land, som skulle kunna vara Sverige, en stad som skulle kunna vara en stad i Sverige och ett land där det snart är dags för nyval och där många människor är bittra på samhällsförändringar som bland annat innebär en sviktande ekonomi. Missnöjet skyller man på de nyanlända.

Hemma hos 17-åriga Noori är det bråk om politik varje dag. Hennes storebror Nick och hennes bästa vän Sus har båda gått med i det främlingsfientliga partiet ND. Nooris pappa och mamma tar tydligt avstånd från ND:s åsikter och diskussionerna kring köksbordet i den fina villan låter inte vänta på sig.

Själv vet Noori inte riktigt vad hon tycker. Vad hon däremot vet är att fler och fler butiker i samhället rear ut sina varor, hyllorna gapar tomma och till sist bommar de igen. Om det sedan beror på att Nordland har tagit emot många flyktingar, det är Noori inte helt säker på. En sak är dock säker. Det är skönt att ha någon att skylla på när man inte längre kan köpa det man vill.

Zahra bor med sin pappa i en lägenhet i Nordland. Pappan driver en liten närbutik där även Zahra hoppar in och jobbar ibland. De har bott i Nordland länge nu, men kommer ursprungligen från Istad, ett hårt krigsdrabbat land. Under flykten dödades Zahras mamma och lillebror. Sorgen är tung att bära och både Zahra och hennes pappa är trasiga inombords.

Zahra och Noori hamnar i samma klass på gymnasiet. Inför valet arbetar eleverna intensivt med de politiska partierna och det är som bäddat för konflikter när Noori beslutar sig för att gå med i ND:s ungdomsförbund.

DET HÄR KALLA LANDET är en högaktuell bok, som inte bara handlar om politik, utan också om att vara ung, växa upp, hitta sig själv och sin egen roll i samhället och om vänskap, svek, kärlek, sex och annat som rör ungdomars vardag. Boken påminner lite om den norska tv-serien SKAM och innehåller ungefär samma ingredienser.

LÄS DEN!

170915
Maria Bohlin

Tisteltankar

Tisteltankar 
AV: ANETTE EGGERT

Den här boken handlar om Linn som tappar bort sig själv efter att hon bevittnat sin mormors plötsliga dödsfall. Hennes tillvaro vänds upp och ner i ett enda stort kaos av tankar taggiga som tistlar. Med ett skenande hjärta som ibland inte går att kontrollera försöker Linn att hitta den hon innerst inne är.

"Vad ska du göra ikväll?" frågar mormor.
"På fest."
"Kul", säger hon. "Och jag kommer förbi imorgon, hur många frallor vill du ha?"
"Två, och det ska vara de med vallmofrön."
"Det ska bli. Sedan får jag kanske slå dig i skitgubbe också? Om du har tid förstås."
"Mm", säger jag och tittar bort mot parkeringen, ska inte mamma komma snart?

Det är inte så att jag inte vill vara med henne, mormor, jag menar det är ju mormor, men...Killen med luggen dyker upp, han står vid busshållplatsen och tittar på tidtabellstavlan. Han är stor, man skulle nästan kunna säga tjock, ryggsäcken ser liten ut på ryggen, han ser ut att vara i min ålder.

"Det är så gott att vara hemma igen", säger mormor och drar med handen upp och ner på min arm. Jag låter henne göra det, men sneglar mot luggkillen bakom mig, han tittar inte hit.
"Köttfärssås", säger jag.
"Köttfärssås?"
Mormor tittar på mig.
"Du måste göra din köttfärssås. Tre gånger, minst. Och massor av extra, som vi kan frysa in om du åker bort igen." (Citat från sidan 11-12)

Det blir aldrig någon mer köttfärssås. Strax efter faller Linns mormor till marken. Ramlar rakt ner i asfalten där vid busshållsplatsen där en kille med står och väntar på bussen. Trots att killen med luggen ringer 112 och att ambulansen är snabbt på plats går mormors liv inte att rädda.

Bilden av mormor med sönderskrapad kind fastnar på näthinnan. Linn plågas av sina tankar och får ångest över att hon satt där på sjukhuset och önskade att hon var på fest med sina kompisar istället för att sitta i en väntsal. När läkaren sedan kommer med informationen om att mormors liv inte gick att rädda faller livet i bitar för Linn.

Boken handlar inte bara om att Linn saknar sin mormor, utan om svek, vänskap, osäkerhet, kärlek, konflikter och annat som gör att man känner att man lever. Linn känner att hon inte passar in någonstans. Tankarna far genom huvudet. Plågar henne. Gnager i huvudet.

Måste man vara elak för att vara populär? Kan man gilla en kille som inte är snygg, populär och vältränad? Måste man tycka likadant som kompisarna? Är det fel att vara sig själv? Kan man bli straffad om man tänker elaka tankar om andra? Tisteltankar.

Tisteltankar är en riktigt bra bok som är väl värd att läsa!

170911 Maria Bohlin

VIRUS

VIRUS
AV: Daniel Åberg(2016)

"Mamma", säger Sigrid och vänder sig mot henne. "Mamma, varför är alla så sjuka?"
Telefonen har inte som enda syfte att hålla dotterns tristess stången, utan även att få henne att inte tänka på det som sker omkring dem. Det fungerar inte särskilt bra, Sigrid börjar bli för stor, har ofta en klarare blick än Iris själv.
"Vi är ju på akuten. Dit går alla när de blir sjuka. Det kan bli väldigt trångt ibland." Sigrid tittar rakt ut i luften ett tag.
"Men ändå."
Det är så här det brukar vara, vill Iris säga. På akuten är det alltid fullpackat. Men hon sitter tyst, vill inte lura sitt barn, det känns inte värdigt.

Faktum är att hon aldrig har sett en akutmottagning lik den här. (citat sidan 40)

Ett virus slår ut hela samhället. På bara några dagar finns det endast ett fåtal överlevare. Bokens huvudkaraktärer är Sigrid, Iris, Amanda och Dano.  I ovanstående citat är Sigrid och hennes mamma på akuten efter att mamman brutit armen då hon skyndade sig till dagis för att hämta Sigrid eftersom dagispersonalen blivit sjuka. På akutmottagningen råder fullständigt kaos och det dröjer inte länge innan Iris och Sigrid måste ta till flykten. Patienterna i väntrummet börjar slåss och det finns ingen som kan göra något för att lugna situationen. Alla tycks vara sjuka och alla vill ha hjälp. Det är bara det att sjukhuspersonalen också är smittade av det dödliga viruset.

Amanda slocknar på golvet i lägenheten efter en lång festnatt. När hon vaknar tar det ett tag innan hon inser att det är mer än en vanlig bakfylla som är orsaken till att hon inte mår bra. När hon väl vaknar och lyckas ta sig upp till köksbänken upptäcker hon att det är strömavbrott. Kyl och frys är varma och det kommer bara några smutsbruna droppar vatten när hon vrider på vattenkranen. Det är då hon börjar ana att allt inte är som det ska.

Dano är på flykt med sin familj från krigets Syrien. Den lilla familjen sitter på ett tåg i Sverige på väg mot Stockholm och ett nytt liv i trygghet. Det är då sjukdomen drabbar alla tågresenärer. Alla utom Dano. Passagerarna runt om dör som flugor. Danos pappa beger sig iväg för att hämta hjälp. Han ber Dano ta hand om sin lillebror och sin mamma. Ett uppdrag som är dömt att misslyckas, för det tar inte lång tid innan både mamma och lillebror ligger döda bredvid varandra. Dano är därmed helt ensam i ett nytt land där alla oförklarligt och plötsligt dör.

Det är lätt att drabbas av panik när man läser Virus. Boken är oerhört spännande. Jag kan inte låta bli att få en känsla av att jordens undergång närmar sig. Det är lätt att känna vad huvudpersonerna känner. Ångest. Rädsla. Maktlöshet. Förtvivlan.

Jag rekommenderar verkligen den här boken. Själv väntar jag på den utlovade uppföljaren!

170907 Maria Bohlin

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER

Den blomstertid nu kommer är den bästa bok jag har läst på länge.
AV: Marie-Chantal Long(2015)
Fred tittar ut mot rutan. Rutan är inte kvar. I stället finns där ett hål, en öppning, och precis utanför den öppningen en betongpelare. Så nära den är bilen. Liksom inne i bilen.

Först är det tyst. Hur länge då, tio sekunder, trettio, en minut?

Så pratar Tarzan, eller rättare sagt viskar han. Han reser sen lite på huvudet men utan att titta upp och vända sig mot Wahid eller Fred. Runt halsen hänger hans rånarluva. Så man ser inte ifall han fått ett slag där, som gör att han pratar så konstigt. (sidan 5)

Det är skolavslutning. Allt borde vara toppen. Det är det inte. Inte alls. Fred sitter i en krockad bil med två kompisar, Tarzan och Wahid. Tarzan är fastklämd. Wahid vill att de sticker. Polisen jagar dem. Fred känner att allt bara snurrar runt i huvudet. Hur hamnade han här? Varför sa han inte nej när Tarzan föreslog att de skulle råna den där butiken? Hur dum får man vara, egentligen? Men, nu sitter han där han sitter. Kanske är det bäst att fly, trots allt?

Jag kan riktigt känna Freds ångest när jag läser boken. Den blomstertid nu kommer är en sån där bok som kryper in under skinnet på sin läsare redan i första kapitlet. Den är utomordentligt välskriven och en bok alla borde läsa.

Vi hamnar alla i vägskäl, där vi måste välja vilket håll vi ska ta. Livet kan vända på en sekund beroende på vilket håll vi beslutar oss för att välja.

Lite fakta om karaktärerna:
Fred: 14 år, bor med sin pappa och lillasyster Frida 8 år och med sin mamma som pendlar till jobbet i Finland. De bor i en lägenhet och Fred har egentligen inte något att klaga på, för han har mat på bordet, tak över huvudet, en familj som bryr sig och han har råd med en mobiltelefon.

Wahid: snart 16 år, har kommit till Sverige från Afghanistan och bor med sin familj i samma område som Fred. Han har en lillebror som heter Idres. Fred och Wahid är inte nära vänner, men de båda var med på det misslyckad rånet.

Tarzan: en äldre kille som suttit inne för flera brott tidigare. Tarzan skadas svårt vid olyckan med bilen. Wahid och Fred är livrädda för att han ska tjalla på dem.

Jag avslutar med ett citat från sidan 73:
"Fred", ropar pappa utanför hans dörr. "Kom! Det är polisen som har ett par frågor till oss." 

LÄS DEN HÄR BOKEN! DU KOMMER INTE ATT ÅNGRA DIG!

170824 Maria Bohlin

Du, bara

Du, bara
AV: Anna Ahlund(2016)

"Är du lycklig?", säger han igen.
Jag flyttar fram kudden och lägger den i knät. Han fortsätter se på mig. Inte otåligt, som om han vill att jag ska svara snabbt eller något, han bara väntar på att jag ska tänka klart.

Det är svårt att tänka klart när han tittar på mig. Men jag försöker.

Jag har en bra familj, tak över huvudet, vänner jag tycker om, någonstans att ta vägen i höst även om jag inte skulle komma in på fotbollsgymnasiet, och fram till dess kan jag göra precis vad jag vill, egentligen.

Jag biter mig i läppen.
"Om man börjar tänka efter antar jag att svaret är nej, eller hur?" säger jag tyst.
"Hur menar du?"
Hans röst är mjuk. Jag drar handen genom håret några gånger.
"Jag antar att jag borde vara lycklig. Men hade jag varit det skulle jag väl ha vetat?"

John är huvudpersonen i den här boken. Han och hans lite äldre syster, Caroline, är hemma i lägenheten själva under sommaren när deras föräldrar är i stugan. Caroline jobbar, men inte John. Han slappar och är ute och springer, när inte hans onda knä strejkar. Sen väntar han på besked om han har kommit in på fotbollsgymnasiet eller inte.

En dag blir John presenterad för Carolines nya kärlek, Frank. Frank är lång, smidig, vältränad och har mörka, nästan svarta intensiva ögon. John faller som en fura. Luften blir elektrisk när Frank är i närheten. Problemet är ju bara att Caroline hittade Frank först. Det innebär väl att Frank är hennes, eller?

Caroline bjuder med Frank till stugan och John tar med sin bästa kompis Elli, som har tre ytterdörrar till sin och föräldrarnas enorma lägenhet. Elli och John har varit bästa kompisar i en evighet. De hänger gärna högst upp på taket till Ellis lägenhet. Där har man världens bästa utsikt.

Det är som bäddat för problem. Caroline, som är van att få vilka killar hon vill, gör allt för att sätta klorna i Frank.

I citatet ovan från sidan 78 befinner sig John och Frank i stugan där de delar rum och försöker lära känna varandra lite bättre. John får reda på att Frank har ett trasigt förflutet och ett krossat hjärta och även om det verkar som om Frank gillar John mer än som sin nya flickväns lillebror, så står hans förflutna mellan dem som en tegelmur.

Den här boken är känslomässigt proppfull! Man pendlar mellan stillhet och storm. Den innehåller en stark kärlekshistoria mellan John och Frank. Som alla redan känner till, så är kärleken inte alltid så lätt att handskas med.

Jag rekommenderar boken för alla som gillar kärlek, men passar också på att varna känsliga läsare, eftersom boken innehåller många sexscener.

170824 Maria Bohlin

RÄDSLANS FÅNGAR

RÄDSLANS FÅNGAR
AV: Anna Jansson(2016)


Rädslans fångar utspelar sig under en sommar på Gotland och huvudpersonen är polisen Maria Wern. Varje sommar fylls den stora ön av turister och många ungdomar reser dit för att festa. 

Vädret den här sommaren stämmer inte alls överens med vad vi brukar kalla svensk sommar. Det är mer likt ett ruggigt höstväder med oväder och vindar som når orkanstyrka. Båttrafiken stoppas och människorna tar skydd inomhus.

I Almedalen förbereder man sig för politikerveckan, vädret till trots, men den förväntansfulla stämningen kommer av sig när en ung kvinna hittas död i hemmet. Mördad. Hennes man är en av politikerna som planerat att hålla tal i Almedalen. Frågan är om dådet är riktat mot honom eller om det är något annat som ligger bakom mordet?

En bit därifrån, på en plats med namnet Tingstäde, förbereder sig ett fyrtiotal personer på domedagen. De är nämligen fullt övertygade om att jorden kommer att gå under. Inte om tusen år, utan nu. I ett skyddsrum långt under marken har de planerat att bosätta sig när tiden är inne. De tänker inte låta någon stoppa dem.

Samtidigt misstänker polisen att någon odlar stora mängder cannabis. De försöker hitta ledtrådar till vem som ligger bakom narkotikan som blir alltmer vanlig, men det är som att leta efter en nål i en höstack.

Maria Wern jobbar för högtryck tillsammans med sin kollegor, samtidigt som hon brottas med privata problem. Hennes man, Björn, får veta att han har en son. En tonåring med drogproblem. Björn vill att sonen ska få bo med Maria och honom och Marias två barn. Maria känner sig tveksam. Vågar hon öppna sitt hem för någon som har varit svårt beroende av cannabis. Hon oroar sig för hur det ska påverka hennes egna barn.
"Jag har en son."
Maria lät orden sjunka in. "Va! Du skojar? Du sa att du inte hade några barn. En son?"
"Hon blev med barn. Vi var så unga. Liv var bara arton år. Hon har inte sagt något om pojken på alla år fast vi varit ihop av och till! Fattar du...jag..." Orden tog slut och han sträckte sig vädjande mot Maria. Men hon höll honom på armlängs avstånd. "Har du ett barn med Liv Ekdal?" En känsla av overklighet sköljde över henne, gjorde henne yr. Björns ex Liv hade vägrat att inse att Björn gått vidare, inte ens när de gifte sig förra sommaren hade hon lämnat dem ifred, men sen slutet av hösten hade det varit lugnt.
"Säg att det inte är sant! Det kan inte vara så." (citat sidan 17-18)

På något sätt hänger alla dessa händelser ihop och det blir en spännande läsupplevelse, där man hela tiden misstänker någon ny för att vara skyldig.

LÄS DEN! Underhållande och fängslande!

170818 Maria Bohlin