fredag 27 januari 2017

(M)ORNITOLOGEN

(M)ORNITOLOGEN AV: Johanna Thydell(2016)
Till slut hade det blivit: dagen före dagen. Imorgon skulle jag åka. Det var lika obegripligt som att hundar kan lukta sig till rädsla, masken har två kön och rymden inte har något slut. (sidan 77)
Moas mamma stack hemifrån när Moa var två år. När boken börjar är Moa sjutton och mamma Hedvig har inte hört av sig tidigare. Nu vill hon plötsligt träffa Moa. Först vill Moa inte veta av sin mamma. Hon känner att Hedvig inte längre förtjänar att kallas mamma. En mamma överger inte sin tvååriga dotter bara så där.

Pappa har en ny fru som heter Susanne och Moa ser henne som sin mamma. Hon har också en halvbror som heter Lucas och kärleken mellan syskonen är ömsesidig. Ibland kan Moa dock känna sig lite utanför som t ex när Susannes väninna påpekar att Lucas har sin mammas lockar. Moa har inte några lockar alls. Det får henne att sakna sin riktiga mamma på något vis.

Otto är Moas bästa vän. De är inte och har inte varit kära i varandra. Det är dock något i deras förhållande som har förändrats den senaste tiden. Moa kan inte sätta fingret på vad det är, men det oroar henne. Otto är hennes livlina när världen inte är som den ska vara.

(M)ORNITOLOGEN är en bok med varierande ingredienser som säkerligen kommer att falla många ungdomar i smaken. Jag gillade den! Ett roligt inslag som också kan kopplas ihop med bokens titel är att Moa utger sig för att vara ornitolog när hon väl bestämmer sig för att träffa mamma Hedvig. Det var egentligen Ottos idé på en klocksäker täckmantel för att Hedvig inte ska inbilla sig att Moa saknar henne. Moa upplyser Hedvig om att ett besök hos Hedvig passar bra eftersom hon bor i skogen och Moa måste spana på fåglar. Alltså (M)ornitologen! Hur fyndigt som helst!

170127 Maria Bohlin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar