ALDRIG FÖRLÅT!

ALDRIG FÖRLÅT! är en lättläst bok på bara 14 sidor. Den handlar om Lena, men är skriven i jag-form. Lena bor med sin familj, som består av lillebror Anton, den alkoholiserade mamman och en pappa, som man inte får reda på så mycket om. Det är ingen lycklig familj.

Det är bara Anton som kan se Lena, för hon är ett spöke. När man läser boken förstår man att hon har dött i en bilolycka. Anton är rädd för henne och så här ser baksidestexten ut:

- Jag säger till mamma och pappa att du sitter här.

- Gör du inte alls det! säger jag.

 Jag går förbi Anton.  

Jag hör hur hans hjärta slår. 

Det slår fort. Han är rädd. 

Temat  i boken är döden. Vad händer egentligen när man dör? Kanske kommer man tillbaka precis som Lena gör. I slutet av boken får man reda på vad det var som hände. Då finns det fler saker att fundera över.

141218 Maria Bohlin

SKÄRVOR AV J

   

SPÄNNING PÅ HÖG NIVÅ!!!
Sara bor med sin pappa på en mindre ort i närheten av Örebro. Hennes mamma är död och Sara är van att klara sig bra på egen hand, eftersom pappa arbetar som polis och är borta på oregelbundna tider.

Både i skolan och på fritiden umgås Sara med Erik, en nyinflyttad kille från klassen som kör flakmoppe. Sara vill egentligen att de ska vara ett kärlekspar, men eftersom Erik inte visar något större intresse, så har hon inte tagit något initiativ till mer än vänskap.

Julia är en gammal bästa vän till Sara. De har vuxit ifrån varandra, men i början av boken kontaktar Julia Sara och vill att de ska ses. Sara, Julia och Erik kör iväg på flakmoppen för att busa borta vid en gravplats från vikingatiden. Erik säger nämligen att han kan tala med de döda. Under utflykten stannar de till vid en gård där den synske mannen Kåre håller till. De retar honom och skrämmer hans kunder, vilket gör honom förbannad.

Efter utflykten kör Erik hem Sara innan han och Julia fortsätter ut i kvällsmörkret på Eriks flakmoped. Det är sista gången Sara ser Julia. Dagen efter anmäls hon försvunnen och ett tag senare hittar man resterna av hennes döda kropp i skogen.

Det visar sig att Julia har mördats. Alla misstänker alla och på nätet flödar onda rykten. Sara saknar Julia och är ledsen för vad som hänt. Erik uppträder konstigt och efter ett par dagar anmäls han också som försvunnen. Sara vet inte vad hon ska tro. Kan Erik ha något med mordet att göra? Eller är det en seriemördare i farten?

På fritiden dansar Sara ihop med en klasskompis som heter Ida. Konkurrensen är hård och när dansläraren uppmuntrar Sara att söka in på en danslinje gör Ida allt för att sätta käppar i hjulet.

SKÄRVOR AV J är helt klart läsvärd. Först trodde jag att jag kunde förutspå vem den skyldiga var, men författaren lägger ut flera olika ledtrådar åt läsaren, så det var inte så enkelt som jag trodde.

141217 Maria Bohlin

MAZE RUNNER

   Författare: James Dashner

Den här boken griper tag i sin läsare på ett sätt som få böcker gör. Den är hemsk, fasansfull, vidrig och alldeles underbar. Man både älskar den och hatar den. Helt klart beroendeframkallande och alldeles rysligt spännande.

Thomas vaknar i en hiss som rör sig uppåt. Sitt namn minns han, men alla andra minnen är borta. Han vet inte ens hur gammal han är. Plötsligt stannar hissen och när skjutdörren öppnas är det första han ser ett gäng tonårspojkar. De firar ner ett rep så att han kan ta sig ur den hissliknande lådan som han vaknade upp i alldeles för en stund sedan. Han fattar ingenting. Citat från sidan 7 visar första mötet med pojkarna på den konstiga platsen där han av okänd anledning råkar befinna sig.

Någon firade ner ett rep uppifrån, med änden knuten till en stor ögla. Thomas tvekade men stoppade sedan högerfoten i den och höll tag om repet medan han rycktes uppåt mot himlen. Händer sträcktes ned, många händer, som tog tag om hans kläder och drog upp honom. Det kändes som om världen snurrade, blev en virvlande dimma av ansikten och färg och ljus. En storm av känslor smärtade i magen, vred och drog. Han ville skrika, gråta, kräkas. Kören av röster hade tystnat, men någon pratade medan de slet honom över den vassa kanten till den mörka lådan. Och Thomas visste att han aldrig skulle glömma orden.  

"Trevligt att träffas, moset", sa killen. "Välkommen till Gläntan".

Gläntan visar sig vara en boplats omgiven av höga murar med klängväxter hängande längs sidorna. Det finns hus och stall, odlingar och lite träd på området. På något konstigt vis känns allt bekant för Thomas. Han kan dock inte förklara varför. Först vill ingen av de främmande

pojkarna svara på alla hans frågor. Ingen vill avslöja varför de är där. Senare visar det sig att inge av dem vet anledningen till att de befinner sig i Gläntan.

Utanför murarna finns en lömsk labyrint, vars murar ändrar läge varje natt. Pojkarna har utsett ett antal "löpare" i gruppen som försöker att hitta vägen ut ur labyrinten. De har försökt hitta utgången varje dag under de två år som de vistats på den ogästvänliga platsen.  Inte nog med att labyrinten tycks leva sitt eget liv. På natten stängs utgången till labyrinten av två stora stenportar. De av pojkarna som försökt stanna ute under natten har återfunnits döda. Nattetid kommer klagarna fram. Om de inte dödar så sprutar de gift med hjälp av sina gaddar och får man giftet i sig blir man mer eller mindre galen, om man överhuvud taget överlever.

Med regelbundna mellanrum kommer en leverans med den mystiska hissen. Det kan vara förnödenheter eller en ny förvirrad ung pojke som dyker upp. Strax efter att Thomas anlänt kommer det en medvetslös flicka med hissen. Thomas känner igen henne, men har ingen aning om varför. Med flickan kommer ett meddelande om att leveranserna ska upphöra. Några av pojkarna anklagar Thomas och flickan för att ha orsakat katastrofen. Hur ska de nu överleva?

MAZE RUNNER är en science fiction-robinsonad. En framtida Flugornas Herre. Lika bra och lika gräslig. Den kommer säkert att hamna på listan över litterära klassiker i framtiden. Boken har redan filmatiserats. Jag vet dock inte om jag klarar att se filmen utan att knapra upp alla mina naglar. Uppföljaren av boken kommer dock snart ut och den lär jag inte kunna hålla mig ifrån även om jag egentligen vill.

Som du förstår tycker jag att du ska läsa MAZE RUNNER. Du kommer att ångra dig om du läser den, men att inte ha läst den är en förlust du inte kan vara utan. Valet är ditt!!!        

141214 Maria Bohlin

STÅ UT

  

STÅ UT är en ganska lättläst ungdomsbok, trots att den är skriven ur tre olika perspektiv, Nike, Liam och Christer. Det enda de har gemensamt är att de dagligen befinner sig på samma gymnasium, två av dem som elever och en av dem som lärare.

NIKE: Hennes riktiga namn är Nike Ambrosia Melin. Hon står inte ut med sig själv. Hon är en sån som svarar rätt på alla frågor i skolan och som skriver A på alla prov. Hon har ingen riktig kompis men hänger ihop med Myran på rasterna, eftersom Myran precis som Nike själv är "över". De hånas ständigt av klasskamraterna och dagarna i skolan är en utmaning. Innerst inne är Nike en helt annan person.

En dag får Nike en idé. Hon startar en blogg där hon kallar sig Nicole. De snygga coola bilder hon använder i bloggen knycker hon på nätet. Hon blir poppis på internet och hennes klasskompisar avgudar Nicole. Ingen anar att det är Nike som i ligger bakom bloggprofilen. Inte ens Myran vet något.

Nikes mamma är karriärskvinna ut i fingerspetsarna och Nike upplever att mamman aldrig är hemma. Det enda hon bryr sig om är att Nike ska ha betyget A i alla ämnen. Om hon inte har högsta betyg går mamma fullständigt i taket. Pappan är utbränd och sjukskriven sedan två år tillbaka. Han säger inte mycket och är som en grå bakgrundsfigur:

Citat ur NIKES perspektiv där du får ta del av den uppmärksamhet Nike får som Nicole:

Jag snor dem utan skam. Photoshoppar lite grann när det behövs och slänger ut dem i cyberdjungeln. Tio minuter max och så börjar kommentarerna hagla in. Killarnas jubel och flirtar och påflugna inviter, och tjejernas avundsjuka beundran.  

Alla grabs vill ha mig, alla babes vill va mig skriver jag och lägger till en liten blinkning för att slippa de vidrigaste påhoppen.  

Lilla snälla Nike. Hon som inte syns. Var kommer allt det här ifrån? (sidan 15)

LIAM: En bråkstake som alltid ställer till det för sig och hamnar på rektorsexpeditionen flera gånger i veckan. Han bär på mycket ilska. Pappan misshandlade mamman och stack när Liam var liten och har numera en ny familj på annan ort.  Mamman är svårt cancersjuk och Liam vet inte om hon kommer att klara sig. Liam är populär, men har ändå ingen som han kan snacka med om allt som händer i hans liv. Därför får han utbrott lite då och då som för att lätta på det inre trycket. Här kommer ett citat ur Liams perspektiv:

Jag antar att jag aldrig varit typen som gillar att snacka. När mina föräldrar skilde sig tog morsan med mig till en psykolog. Två heltimmespass satt jag i en fåtölj framför en köttbullstant med rödbågade brillor och glugg mellan tänderna. Inte ett ljud fick hon ur mig.  

"Alla bearbetar saker på sitt eget personliga vis", sa hon till morsan.  

Nej jag är inte den som blajjar om känslor och sånt. (sidan 68)

Liam kanske inte är så bra på att prata, men han upptäcker hur skönt det är att ha någon att berätta svåra saker för när han börjar skriva med en snygg tjej om har en blogg på nätet. Nicole heter hon.
 

CHRISTER: Läraren som från början älskade sitt arbete, men som på senaste tiden har börjat ifrågasätta vad han håller på med. På sitt jobb kallar eleverna honom "Ärret" på grund av ett ärr som han har i ansiktet. Här följer ett citat från ett lektionspass:

Tisdag morgon innebär naturkunskap med samhällsettorna. Vi pratar om hur vår livsstil påverkar individens hälsa och samhället i stort. Jag låter dem surra i bikupor, medan jag vankar upp och ner längs bänkarna och lyssnar.  

"Christer", säger Blerim och viftar med sina hörlurar. "Har du hört den här?"  

Han räcker mig lurarna och jag håller dem en bit ifrån öronen för att  över huvud taget kunna urskilja något slags melodi ur det kaos som sköljer emot mig.  

"Hip hop, mannen!", säger Blerim och gungar huvudet mellan sina axlar.  

Jag lyckas identifiera några könsord och sexistiska påhopp innan jag lämnar tillbaka hörlurarna med ett skevt leende.  

"Jag föredrar nog Bruce Springsteen."  

"Stenåldern, Chrille, stenåldern." (sidan 19)

STÅ UT är en bra och tänkvärd bok. Ibland undrar man varför folk gör som de gör i olika situationer och det som är så bra med den här boken är att allt som sker har en förklaring.


Självklart korsas Nikes, Liams och Christer på flera platser än genom skolan och internet och det är en underbar historia som författaren berättar. Jag rekommenderar helt klart den här boken!
141127 Maria Bohlin

En flicka som kallas Alice

  En underbart bra bok! En sån där bok man inte kan släppa ifrån sig!


HANDLING: Polischef Ellie Barton i Rain Valley kallas akut till ett stort träd i den lilla staden. Uppe i trädet sitter en liten smutsig flicka med en vargunge i famnen. Ellie försöker med alla medel att få ner flickan ur trädet. Ingenting fungerar! Här är ett citat som visar första mötet med flickan:

Ungefär en meter från trädet tittade hon upp. Flickan satt kvar där, ihopkrupen på en ofattbart hög gren. Definitivt en flicka. Det verkade inte alls störa henne att sitta uppflugen på det där viset, med sin valp i famnen, men hennes ögon var stora och vidöppna. Hon iakttog varje rörelse. Det stackars barnet var skräckslaget.  

Och var det inte det där en vargvalp som hon höll i famnen?  

"Hej, lilla gumman", sa Ellie med lugnande röst. Det här var ett av de många tillfällen då hon önskade att hon hade haft barn. En mors röst skulle komma väl till pass just nu. "Vad gör du där uppe?" Vargen morrade och visade tänder. (...)

"Hur ska vi få ner henne, chefen?", frågade Earl och såg orolig ut. Hans bleka svettiga panna rynkades. Han strök sig nervöst över sin nästan kala skalle och drog därmed uppmärksamheten till den röda, överkammade hårslinga som hade varit hans speciella look i fler år än någon kunde räkna.  

Ellie hade ingen aning om vad hon skulle göra. Hon hade alla möjliga sorters handböcker och instruktionspärmar på stationen, och de allra flesta av dem hade hon lärt sig utantill inför det prov som hon avlagt för att bli polischef. Där fanns kapitel om mord, misshandel, rån och kidnappning, men inte en förbannad paragraf om hur man får ner ett tigande barn och hennes morrande vargvalp från ett träd på Main Street. (sidan 31)

Ellie och hennes kolleger får fullt uppmed den lilla flickan som visar sig vara som ett vilt djur utan vare sig språk eller mänskliga egenskaper. Ellie ser ingen annan utväg än att be sin syster Julia Cates om hjälp. Julia är en känd barnpsykiater. Hon har dock tappat tron på sin förmåga efter en skandal då en av hennes unga patienter sköt ihjäl sina kamrater. Julia hade behandlat henne i samtalsterapi och nu anklagar hon sig själv för att ha missat hur sjuk flickan var. Media har den senaste tiden haft hetsjakt efter henne och när hennes syster Ellie ringer och ber om hjälp ser hon ingen anledning att tacka nej.


Viktiga personer:
Julia: framstående barnpsykiater som fått dåligt rykte på grund av en tragedi då en av hennes unga patienter sköt ihjäl sina kamrater. Julia är en ensam själ. Hon är ensamstående utan barn och verkar inte ha några riktiga vänner. Man får reda på att hon aldrig kände sig riktigt hemma i sin barndoms stad Rain Valley och att hon och hennes syster Ellie inte har någon bra relation.


Ellie: polischef i Rain Valley. Bor med sina två golden retrieverhundar Jake och Elwood i föräldrahemmet. Ellie är en mansslukerska och har två havererade äktenskap bakom sig. Hon är omtyckt av stadsborna och av sina kollegor Earl, Peanut och Cal.


Max: Läkaren i Rain Valley. Bor ensam i sitt hus vid stranden. Gillar att utsätta sig själv för fara för att få en kick. Har ett tragiskt förflutet och han försöker fly undan sina mörka tankar genom att klättra utan säkerhet i höga berg och köra motorcykel utan hjälm i hisnande hastigheter.


Flickan: kommer från de djupa skogarna med en liten vargvalp i släptåg. Springer som vinden och hoppar som ingen annan. Hon tycks kommunicera med vilda djur, men verkar inte kunna tala. Hennes beteende förbryllar alla och det dröjer inte länge förrän journalister och reportrar gör allt de kan för att få en förklaring av vem hon är och vad hon kommer ifrån.


Julia, Ellie och Max gör vad de kan för att komma till rätta med flickan som ingen verkar sakna. Det är ingen enkel uppgift. Följande citat visar Julias första möte med flickan. De befinner sig på sjukhuset där flickan hålls inspärrad under övervakning i ett säkerhetsrum. De iakttar flickan genom en stor glasruta.

Fingrar dök upp under sängen, sedan en hand. Efter ytterligare några utdragna ögonblick kom ett barn framkrypande. Hon var klädd i en urblekt sjukhusskjorta som var för stor för henne.  

Barnet - flickan - hade långt, trassligt svart hår och mörk solbränd hud. Till och med på håll kunde man se det silverskimrande nätverket av ärr längs hennes armar och ben. Hon rörde sig med kroppen framvinklad, som om hon skulle känna sig bekvämare på alla fyra. Efter varje steg stannade hon, stod fullständigt stilla förutom att hon snabbt, liksom förstulet lade huvudet på sned som om hon lyssnade efter något. Hon vädrade, tycktes följa matdoften. När hon väl var framme vid bordet kastade hon sig över maten som ett vilt djur; under hela tiden hon åt slappnade hon inte av en sekund; hon såg sig oupphörligen om i rummet och vädrade i luften. Julia kände kalla kårar längs ryggraden. (citat sidan 74)

Sakta kommer Julia och flickan varandra närmare och flickan får efter mycket möda och arbete flytta hem till Ellie och Julia, som också har flyttat in i föräldrahemmet. De bygger en liten djungel av krukväxter som fungerar som tillflyktsort för flickan i vardagsrummets ena hörn. Där gömmer hon sig när något gör henne upprörd. Julia får använda all sin kompetens och slår knut på sig själv för att rädda flickan till ett värdigt liv. När det äntligen verkar som om det ljusnar dyker en man upp som påstår sig vara flickans far. Han har suttit i fängelse fälld för mord på sin hustru och lilla dotter.


En flicka som kallas Alice är en sträckläsarbok och när flickans så kallade pappa knackar på dörren till polisstationen vet man inte om man ska skratta eller gråta. Jag kunde inte släppa boken ifrån mig någon längre stund. Den är spännande från början till slut! LÄS DEN!
141127 Maria Bohlin

DRÖMMAR för dårar

DRÖMMAR för dårar är en underbar bok!!! Läsaren får följa asylsökande Ahlème, 24 år, och hennes vardag i Paris, där hon hankar sig fram genom att ta olika ströjobb. Hennes pappa är inte helt klar i huvudet och lillebror Foued är mer eller mindre kriminell. Mamman blev dödad i hemlandet Algeriet och jag antar att det var en av anledningarna till att familjen flydde till Frankrike. Här kommer ett citat från ett tillfälle då Ahlème arbetar i en skoaffär.

Så numera är mitt jobb att kränga skor.  

Jag tillbringar dagarna bland fötter och jag har börjat inse att jag verkligen avskyr fötter. Jag tycker att fötter är riktigt motbjudande. Jag ser långa, breda, konstiga, smutsiga, gamla, tjocka, smala, men sällan vackra fötter. Vissa är riktigt äckliga. Ibland tänker jag att jag borde ta kort på dem allra värsta och göra ett album och sen skapa en topplista för osannolika fötter. Förresten funderar jag på att utarbeta en affärsstrategi på den här idén: vinnaren i tävlingen om vem som har fulast fossing skulle få ett par dojor gratis. Allt detta för att tala om att jag tycker att det är jobbigt med fötter, också mina egna, nu tycker jag även dom är hemska. Jag kan inte ens titta på dem längre. När jag hjälper en kund att prova tänker jag ibland på Askungen och på att sagan nog inte hade slutat på samma sätt om hon hade haft snuskiga fötter med smutsiga naglar och tårna fulla av blåsor. Då skulle prinsen ha lagt benen på ryggen efter att först ha kastat glasskon i ansiktet på den snuskiga flickan. (sidan 1533-154)

Trots motgångar och svåra tider har Ahlème en positiv livssyn. Hennes humor och snabba tankegång får mig att dra på smilbanden flera gånger under läsningen. Här följer ett citat där Foueds matematiklärare och spansklärare spyr galla över honom på ett av Ahlèmes många besök i skolan som representerande målsman för den unge mannen ifråga. (sidan 62)

"Elev Foued Galbi urinerade i papperskorgen längst bak i klassrummet när jag stod med ryggen vänd mot klassen, en vämjelig doft lade sig över hela klassrummet. Jag tolererar inte längre hans djuriska beteende." Casta, matematiklärare

"Foued Galbi är ett störande moment i klassen. Han spelar pajas och försöker vara rolig inför sina klasskamrater istället för att arbeta. Han väntar på att det ska bli tyst och alla sitter och skriver för att sen förvränga sin röst och säga vulgära och skamlösa saker som "KUK" eller "OLLON". Då börjar hela klassen gapskratta och jag blir tvungen att spela polis för att få tyst på allt oväsen." Fidel, spansklärare

Som du säkert förstår gör Foued inte det lätt för Ahléme. När hon sedan upptäcker att han håller på med olagligheter flyger topplocket ordentligt på henne.


Boken har 192 sidor. Det händer egentligen inte så många spännande saker, men med Ahlèmes sinne för humor blir vardagen hur intressant som helst.


141121 Maria Bohlin 

POJKEN SOM SLUTADE GRÅTA

En spännande kriminalroman som man inte lägger ifrån sig när man väl har börjat läsa!

En varm sensommarkväll går larmet på räddningstjänsten i Hagfors. Det är en villa som brinner. Kvinnan som bor i huset blir så svårt skadad att hon senare avlider på sjukhuset. När ytterligare två hus brinner förstår polisen att det är en pyroman i farten.

Journalisten Magdalena följer utvecklingen och det dröjer inte länge innan hon får det hett om öronen.


Huvudpersoner:
Magdalena - en expert på att rota fram saker ur det förflutna och som inte är rädd för att lägga näsan i blöt. Arbetar på Hagfors lokaltidning. Hon är frånskild, men har en ny kärlek som heter Petter. Hon har sjuårige sonen Nils med sin före detta man och Petter har två döttrar, men de har inga gemensamma barn. Magdalena är lite rädd för att ge allt i sitt nya förhållande eftersom hennes exman lämnade henne för en annan kvinna.

Petra - en hårt arbetande polis, som är skickligare på sitt yrke än vad hon själv är medveten om. Tar en del risker, men lyckas ändå klara sig ur de mest svåra situationerna med hälsan i behåll. Har två barn i de övre tonåren och hon upptäcker att hennes son Hannes mår dåligt psykiskt.

Christer - vikarierande polischef. Vill mer än vad han klarar av. Är dålig på förhållanden, men har nyligen träffat Torun som han sen också blir förälskad i. Christers föräldrar bor granne med journalisten Magdalena.
Kjell-Ove Magnusson - hade ett kärleksförhållande med kvinnan som dog i den första branden. Han är livrädd för att sanningen ska uppdagas eftersom han är gift med Cecilia och far till lilla Tindra. Cecilia har cancer och Kjell-Ove hade tänkt lämna henne då sjukdomen bröt ut.

Om man är en ovan läsare är mitt tips att läsa med pennan i handen och anteckna lite fakta om personerna i boken. Det finns fler karaktärer än huvudpersonerna och för att hålla isär dessa och samtidigt fundera på vem den skyldige är kan det vara bra med lite skriftlig research.

Jag gillar deckare och Pojken som slutade gråta hör verkligen hemma i genren. Spänning från sidan ett till slutet. Vem som är skyldig är inte någon självklarhet och det höjer läsvärdet. Det finns många ledtrådar utlagda i texten, men även medvetna villospår från författaren.

Läs den!

141111 Maria Bohlin

TIO STATIONER

TIO STATIONER av Jenny Valentine

Vi letar efter en lång man med grått hår och en skallig fläck i mitten, som ett stekt ägg. Han har vit skjorta på sig, tror jag, och blå hängslen, och ett par gamla kostymbyxor. Han är alltid klädd så. Vi letar efter en pojke med håret i ögonen och en röd T-shirt som det står BORN 2 SK8 på, trots att han håller sig borta från saker med hjul så gott han kan, på grund av lätta koordinationssvårigheter och en fobi för skrubbsår. Vi letar efter vår lillebror Jed och vår farfar Norman. De har kommit på avvägar nånstans i tunnlarna som förbinder Picadilly-linjen med Northern-linjen. De är inte bakom oss längre, eller framför oss, eller någonstans där vi kan se dem. Vi har tappat bort dem.  

Och när mamma får reda på det är vi officiellt döda. (Citat från sdiorna 9-10)

 

Lucas och hans syster Mercy är på utflykt med lillebror Jed och farfar Norman för att deras mamma ska få några timmar ledigt. Annars är det mamma som passar dem och håller koll så att de inte hittar på tokigheter. Det är mer jobb än de kunnat föreställa sig att ta hand om en dement gammal man och en sjuåring och riktigt jobbigt blir det när de tappar bort varandra i det allmänna kaoset i Londons tunnelbanor.

Jenny Valentine är en författare med humor. Hon har ett härligt språk med många roliga repliker mellan bokens huvudpersoner. Här diskuterar jaget (Lucas) med sin syster Mercy om hur stor sannolikheten är att Jed och Norman tar sig hem på egen hand:

Jag säger: "Jed vet hur vi tog oss hit. Han får hem Norman."  

"Han är sju, Lucas", säger hon till mig.  

"Han tror fortfarande på tandfen."  

"Nej, det gör han inte", säger jag. "Han låtsas bara för att göra mamma glad. Det har han berättat för mig." (Citat sidan 22)

Jag rekommenderar Tio stationer till alla. Det är en lättläst bok och den har inte så många sidor. Boken bjuder på lite skratt och författaren beskriver de olika karaktärerna med värme.
LÄS DEN!!!

141110 Maria Bohlin

Vildfågel

VILDFÅGEL

Anna är en tjej i tonåren som bor isolerad på en ö med sin hårt arbetande far. Han är ett matematiskt geni och förväntar sig att Anna ska räkna matte och utvecklas inom samma område. Själv är Anna inte så värst intresserad av siffror. Hon gillar att läsa böcker, vilket fadern har förbjudit henne att göra. Av någon anledning är böcker det värsta han vet, men Anna läser och genom de olika texterna lär hon känna främmande miljöer och dagdrömmer sig bort.

På ön bor också några anställda, men de är alla vuxna. Det är faderns assistent Max och de två tjänarna Jasper och Biddy. Jasper hjälper till ute på gården med djuren och Biddy är som en hushållerska. Anna har ingen erfarenhet av några unga människor - inte av andra människor överhuvudtaget. Det bor nämligen ingen annan på ön. Därför vänds hennes värld helt upp och ner när en pojke i hennes egen ålder spolas iland vid klipporna. Det visar sig att hans namn är Rob och i och med hans ankomst till ön kommer en mörk sanning fram.

Anna befinner sig plötsligt på farlig mark och vet inte vem hon kan lita på. Någon ljuger och frågan är vem. Plötsligt är ingenting som det har varit. Annas trygga tillvaro fövandlas till rädsla och fruktan. Hennes pappa blir allt mer förvirrad, så någon hjälp av honom kan hon inte förvänta sig.

Rob och Anna blir nära vänner, trots att fadern förbjudit Anna att umgås med den främmande pojken och hon lånar i hemlighet ut sina böcker till Rob under den tid han är sängliggande för att hans skador ska få tid att läka. Rob delar Annas intresse för böcker och blir glad för hennes gåvor. Kanske kan han hjälpa henne att komma underfund med vad som egentligen sker på ön och varför faderns assistent beter sig allt märkligare.

141104 Maria Bohlin

VILLIG

    VILLIG

Om det är så här unga människor har det idag så måste jag säga att DET VAR BÄTTRE FÖRR!!! Villig är en mörk och stark berättelse om trettonåriga Nora som blir våldtagen av sin kille på en skoltoalett. Efter våldtäkten blir ingenting som förut. Nora förvandlas till en zombie och lyckas hålla sig från skolan i nästan en hel månad innan klassförestånd-aren kontaktar Noras föräldrar.

Nora vägrar gå till skolan. Hon ligger i sin säng och bara sover. Först säger hon att hon är sjuk, men sen håller det inte längre. nte efter tio dagar. Inte efter två veckor, efter tre veckor. Så länge är ingen förkyld. Då är det något som är fel.  

Hennes klassföreståndare Anders ringer hem. Han är orolig och bekymrad. Han vill veta varför Nora inte är i skolan. Mamma säger att hon ska prata med henne. Nora svarar inte. (citat sidan 23) 

Först berättar Nora inget om det som har hänt, men efter en tid avslöjar hon den mörka sanningen för sin storasyster Tuva. Killen som våldtagit Nora är två år äldre och hans namn är Edvin. Hans lillasyster Hedda går i Noras klass och de spelar i samma fotbollslag, där desutom Edvins och Heddas pappa är tränare.

Alla känner alla på den lilla orten och när slutligen en journalist på lokaltidningen får nys om våldtäkten blir det stora rubriker. Det kommer fram att skolans rektor och kurator har försökt att tysta ner händelsen och avrått Noras familj från att göra en polisanmälan.
Här följer ett citat som handlar om när Noras pappa ringer till skolans rektor:

- Jag är pappa till Nora. Hon går i 7C, men hon har inte varit i skolan på en månad.  

- Nej, jag har faktiskt fått en del klagomål från lärarna. Det råder faktiskt skolplikt i det här landet.  

- Ja, jag vet det. Vi vet. Men nu så är det så att ...hon har till slut berättat...vi vet att...vi har förstått att...ja, hon har blivit våldtagen. 

- Jaha. Är ni säkra på det?  

- Ja. Varför skulle vi inte vara det?  

- Jag vet inte. Det pratas så mycket. Ungdomar är så...hur ska jag säga...utåtagerande idag.  

- Nej. Så är det inte här. Det kanske är så ibland, men inte här. Inte med Nora. Vi tror på henne. (Citat sian 34)

I början av samtalet är rektorn ganska kaxig mot Noras pappa, men när det kommer fram att våldtäkten skett under dagtid på en av skolans toaletter blir han först alldeles tyst. Nästa sak som rektorn tänker på är skolans rykte. HÄR BLEV JAG SOM LÄSARE RIKGTIGT FÖRBANNAD!!! Han borde naturligtvis ha tänkt mer på sina elever än på skolans rykte.

Det är mycket i den här boken som gör mig arg och förfärad. Listan kan göras lång:

• Rektorn som bara bryr sig om skolans rykte
• Kuratorn som avråder Nora från att göra en polisanmälan
• Lärarna som varken ser eller hör vad som händer
• Internet och den smutskastning som sker anonymt
• Polisen som till en början inte tar anmälan på allvar
• Hur unga människor hetsas att göra saker som de inte vill...
• Att INGEN ser hur dåligt ungdomarna mår

Jag hoppas att det inte är så här det går till och jag önskar att det som står i boken inte är sant, men i bokens förord står följande text:

"Hovrätten gör den bedömningen att det i och för sig kan anses visat att målsäganden upplevt en kränkning av sin sexuella integritet. Däremot framgår inte, med den bevisvärdering som hovrätten redovisat ovan, att målsäganden agerat på ett sådant sätt eller att situationen varit sådan att någon av de tilldelade insett eller måste ha insett detta. Det är därigenom inte styrkt att någon av de tilltalade haft uppsåt att sexuellt ofreda målsäganden. Även åtalet för sexuellt ofredande ska således ogillas." Ur friande dom om misstänkt våldtäkt alternativt sexuellt ofredande från Svea hovrätt, september 2013.

Fakta om bokens viktigaste personer:
Nora: tretton år, ihop med Edvin, gillar att spela fotboll och att rida på familjens häst Indigo. Bor på en gård med sin mamma, pappa och storasyster Tuva.
Tuva: Noras syster. Den enda som verkligen kämpar för att ge Nora upprättelse.
Edvin: Noras pojkvän som våldtar henne. Ägnar sin lediga tid åt att porrsurfa både ensam och med killkompisar. Totalt fixerad vid sex. Bor med sin otrogna mamma, våldsamma pappa, sin syster Hedda och lillebror Jakob som pappan ger sig på när mamman träffat sin pojkvän.
Ida: skolkamrat till Nora och Edvin. En tjej som mår väldigt dåligt och som har sex med olika killar. Oftast är hon full och oftast filmar andra det som sker mellan henne och de många killarna. Edvin är en av dem som utnyttjar henne. Till sist mår hon så dåligt att hon börjar göra illa sig själv. Ingen ser hur dåligt Ida mår.
Anders: Noras klassföreståndare, som vill väl, men som saknar rätt förmåga.
Nawal: Vikarierande journalist på lokaltidningen. Försöker ta reda på vad som verkligen hände den där dagen på skoltoaletten.

JAG VILL VARNA ALLA LÄSARE FÖR INNEHÅLLET I BOKEN. DET BERÖR OCH MAN BLIR UPPRIKTIGT LEDSEN AV ATT LÄSA DEN. ÄNDÅ BÖR DEN BÅDE LÄSAS OCH DISKUTERAS!!! INGEN BORDE GÅ FRI FRÅN VÅLDTÄKT!!!

141103 Maria Bohlin

Kurt Cobain finns inte mer

  KURT COBAIN FINNS INTE MER AV : Hanna Jedvik är en svart, hemsk och sorglig historia om en vänskap mellan Lovis och Alex. De blir vänner från första dagen på gymnasiet och från första stund är de oskiljaktiga. Det är inte många som förstår vilken kraft deras vänskap mynnar ut i. Ingen av dem verkar lycklig i livet, men de ger varandra energi och det är det som gör att de orkar vidare. Hur nära de än kommer varandra så är det alltid något hos Alex som Lovis inte når fram till. Något som pockar på uppmärksamhet och som skaver, men som ändå är lite diffust.

På golvet i ditt rum äter vi knäckebröd med smör och ost och tittar på MTV. Vi tänder ljus och vänder på vinylskivan. Blickar upp i taket och tänker på hur allting egentligen borde vara.  

När vi lägger oss i sängen framför tv:n tar vi upp nästan exakt lika mycket plats eftersom vi är nästan lika långa och nästan lika breda. Fast du är aningen smalare och dina höftben något hårdare.  

"I sommar åker vi till Hultsfred", säger du.  

"Klart vi gör", säger jag och sprätter iväg en knaprig brödsmula så att den studsar mot tv-rutan och säger klang. "Var ska vi få pengar ifrån?"  

"Det löser sig", säger du.  

Du vänder dig mot mig. Stöttar upp dig på armbågen och stryker mitt svarta, lätt lockiga hår från pannan. Lägger det tillrätta i mittbenan där det hör hemma.  

Smittar mig med viol. (citat sidan 12)

Lovis bor med sin mamma som låter henne vara ifred och leva sitt eget liv, trots att hon bara är sjutton år och egentligen hade behövt ha sin mamma närvarande på alla plan. Lovis pappa bor med en ny fru och de har skaffat nya barn. Han vill träffa sin dotter, men hon nästan kvävs av hans svek och hans nya ungar är hon inte alls intresserad av.


Om Lovis har det jobbigt, så är det inget mot vad Alex har. Hans pappa är väldigt dominant och ägnar sin lediga tid åt jakt. Troféerna får hänga och dingla utanför fönstret som vinster i en tävling, vilket får Alex att må illa. Hans mamma har sedan lång tid tillbaka fastnat i flaskor och tabletter. Hon orkar inte ta hand om Alex och klarar inte att medla mellan honom och hans far. Hon är som en statist i en film, i en evig verklighetsflykt.


Alex har ingen förutom Lovis. En bit in i boken förstår man att Alex är homosexuell, men Lovis kan ändå inte sluta hoppas helt. Hon berättar egentligen aldrig för Alex vad hon känner, men man anar det hela tiden under ytan.

Cyklar långsamt hemåt. Andas i natten.  

Lyssnar in tystnaden.  

När jag utan förvarning ser dig hålla i någons hand, på en brygga i vassen vid älven, fryser mitt blod till is. Jag trampar bakåt för att bromsa, men ångrar mig när den namnlösa killen från Café Royal lägger höger arm runt dina tunna axlar. Precis då tittar du upp och ser mig öka farten igen. Din blick möter min, men lika hastigt som du tittade upp vänder du kinden till personen vid din sida.  

Även den natten är jag vaken i väntan på solen. (citat sidan 79)

Det är ingen som kan komma i mellan det som Lovis och Alex har. Inga pojkvänner i världen. När Lovis hittar Magnus så är han tvungen att dela henne med Alex. Magnus och Lovis lovar varandra att Alex aldrig någonsin ska få förstöra det fina de har tillsammans.


Lovis, Magnus och några kompisar startar ett punkband. De åker på turné och Alex följer med som bandets maskot och säljer t-shirtar och demoomslag. På varje ny plats har Alex ihop det med en ny kille. Kanske gör han så för att straffa sig själv. Det blir alltmer tydligt att Alex är självdestruktiv och Lovis oroar sig över att han inte är rädd om sig.


Problemet är att ingen mer än Lovis märker att Alex mår dåligt. Hon vet inte vad hon ska ta sig till och det gör ont i henne när hon ser vad Alex får gå igenom. Han flyttar in hos en kille som utnyttjar honom. Lovis kämpar för Alex, men det är i motvind. Hon inser att Alex behöver hjälp.


Han slutar bry sig.


Duschar inte längre.


Insjukna kinder och tom blick.


DEN HÄR BOKEN ÄR VIKTIG! ALLA BORDE LÄSA DEN! Jag önskar att ingen behöver gå igenom livet och må så dåligt som Alex gör. Om det ändå skulle vara så, då hoppas jag att någon SER och BRYR sig! Förringa inte ett rop på hjälp!


141029 Maria Bohlin

Blunda och hoppa

   Blunda och hoppa

- en underbar bok av Sarah Dessen (2002)

Handling:
Bokens huvudperson heter Remy Starr och det är ur hennes perspektiv man läser. I början av boken är hon ihop med Jonathan, men redan då har hon planer på att dumpa honom. Det är så Remy gör och har gjort med alla sina tidigare pojkvänner. När hon känner att det börjar blir för mycket allvar gör hon slut.

Remy bor med sin skrivande författarmamma som dagarna i ända sitter och knattrar på sin uråldriga skrivmaskin för att knåpa ihop en ny romantisk bok. Hemmet är stökigt, eftersom städning inte prioriteras i första hand. Mamman är på väg att gifta sig för femte gången. Den här gången heter den blivande maken Don Davis och han äger en bilfirma. Sin pappa har Remy aldrig träffat och han lever inte längre. Remy är lite bitter på att han gick och dog bara så där utan att först ha lärt känna sinn dotter. Han var musiker och det enda minnet hon har av honom är hans enda kända låt This Lullaby som han skrev till Remy när hon föddes.

Chris är Remys storebror. Han har varit halvkriminell ända fram tills helt nyligen då han förälskade sig i Jennifer Anne. Brott och fängelsevistelser är nu ett minne blott och han har till och med skaffat sig ett anständigt jobb. Hans största fritidsintresse är ödlor och han har en alldeles egen ödleuppfödning på sitt rum till Jennifer Annes stora förskräckelse.

Allt som händer i boken sker under ett sommarlov. Remys planer för sommaren är att fortsätta sitt arbete på stadens skönhetssalong och umgås med sina vänner Lissa, Jess och Chloe ända fram till hösten då hon ska börja på college. Remy tror inte på kärlek. Därför är det lite roligt att läsa om hur Dexter nästlar sig in i hennes liv.

Det börjar med en konfrontation på Don Davis bilfirma när Dexter brakar ner bredvid Remy i en soffa. Han mer eller mindre talar om för henne redan då att de kommer att bli ett par och det slutar med att han skriver sitt telefonnummer på Remys hand. Hon håller på att få spader. Dexter är allt som hon avskyr hos det motsatta könet: klumpig, slarvig och alldeles för påhittig.

Här är ett citat fårn sidan 137 som visar Remys syn på kärlek:

När jag dejtade hade jag ett slags schema över hur saker funkade. Förhållanden startade alltid med den förtrollade och förälskade fasen. Den andra personen är som en ny fantastisk uppfinning som kan lösa alla problem i hela världen. Inget är fel. Den fasen brukar vara i ungefär sex veckor. Sex veckor av perfektion. Sen, efter sex veckor och två dagar, börjar felen synas. Inga stora defekter, men småsaker. Lite tjat och irritation. Kanske att killen tar för givet att du alltid ska betala för din egen biobiljett för att du gjorde det en gång. Eller att de sitter och trummar på kontrollpanelen i bilen. En gång i tiden var det sött, men nu börjar det irritera. Inte irritera jättemycket, men lite. Fast när man kommer till vecka åtta... då Allt är mer ansträngt. Den andra personen är inte perfekt, utan bara en vanlig människa med fel och brister. Det är här de flesta förhållanden tar slut, för antingen får man acceptera dessa fel och brister eller försöka göra något åt dem. Eller också känner man att det inte är värt ansträngningen, så man drar och börjar leta efter en ny person och de lyckliga första sex veckorna.

Då är frågan...vad kommer att hända mellan Remy och Dexter? Det är nämligen ingen självklarhet att de överhuvudtaget kan komma överens om något. De är som natt och dag!

Bokens slut går inte att med säkerhet förutspå, vilket ger den lite spänning! Precis som Sarah Dessens alla böcker är den här helt underbar. Jag rekommenderar den för alla som gillar att läsa om relationer mellan människor.

Maria Bohlin 141028

ALLT ELLER INGET

  Leif Jacobsen - en skånsk ungdomsboksförfattare, som har riktat in sig på lättlästa böcker

ALLT ELLER INGET (2012) - en bok om killar och mopeder

Moppen landade igen. Den här gången på bakhjulet. Farten var fortfarande hög och Bang sköts framåt. Men otroligt nog lutade han sig också åt vänster.

Tills framhjulet slog i marken. Allt gick så fort. Och nästan ingen vid fiket trodde att Bang skulle kunna räta upp moppen igen. Om han vurpade nu skulle han slå ihjäl sig. (sidan 53)

Petter, Bang, Lukas och Krille är fyra killar i femtonårsåldern som ägnar all sin lediga tid åt mopeder. De trimmar, kör och mekar och försöker hela tiden komma på nya knep om hur man får moppen att gå ännu fortare.


En tävling mellan Bang och en annan kille som heter Lund har utlysts för att ta reda på vem av dom som kör fortast. Priset är en moped som alla vill ha. Bang har trimmat moppen från topp till tå och han tänker så klart vinna över Lund. Det hade han kanske lyckats med också om han inte råkat köra av vägen precis innan tävlingen. Mopeden klarade sig mirakulöst nog, men Bangs axel protesterar varje gång han försöker använda sin arm. Han kommer definitivt inte att kunna tävla mot Lund.


Eftersom Bang verkligen vill vinna priset måste han hitta en ersättare. Han utser Petter till att köra i loppet, eftersom han tror att Petter har en chans. Petter vet egentligen inte om han fixar utmaningen, men efter som Ebba med det fina leendet är där för att titta på så bestämmer han sig för att anta utmaningen mot Lund. Det är ALLT ELLER INGET som gäller!


Jag tror att killar kan tycka om den här boken. Den har fart, spänning och beskriver kamratskapen i ett gäng där alla älskar mopeder och att köra. Helst ska man köra fort också och inte fega. Det finns tidigare utgivna böcker som handlar om Krille, Petter, Bang och Lukas. Alla är lättlästa, spännande och med mopeder i fokus. LÄS DEM!
       

Stulen och Razzia

- två andra böcker om Petter, Bang, Krille och Lukas


Maria Bohlin 141011

BLODSVÄKTAREN

   BLODSVÄKTAREN

Andra delen i fantasyserien av Tessa Gratton - en bok för alla er som gillar fantasy och kärlek. Blodsväktaren har närmare 400 sidor, men upplevs inte som svår. Läsaren får ta del av handlingen ur tre olika perspektiv, men varje gång det är byte av person så får man en rubrik med den personens namn på, vilket gör det lätt att hänga med. Dessutom är en av personerna från en annan tid och då är stilen kursiverad.


Handlingen kretsar kring blodsmarken där Diakonen, Mab, bor med sin familj som består av den äldre kvinnan Donna och en pojke, Lukas, som precis har flyttat in hos dem. Mab är blodshäxa och kontrollerar magin med hjälp av sitt blod och mystiska runor och föremål. Hon är lite vild av sig, älskar naturen och går helst barfota. Hennes ständiga följeslagare är en skock kråkor och om man har läst första delen i serien om blodshäxorna (Blodsmagi) så vet man att kråkorna egentligen är en ung man, Reese, som räddades till livet i en något annorlunda skepnad, nämligen i form av kråkor.


En dag går en av Mabs magiska uppgifter alldeles fel, då hon lyckas skapa ett levande lermonster som travar iväg genom skogen med leran stänkande omkring sig. Samtidigt är den unge Will ute och rastar sina två schäferhundar, Valkyrie och Havoc. När Will, hundarna och lermonstret sammanstrålar flyttas den förbannelse som Mab av misstag råkat skicka in i lermonstret in i den inget ont anande Will. Denna händelse är början på en kollision mellan det verkliga livet och blodsmarkens aningen annorlunda tillvaro.


Will är en helt vanlig kille som bor med sina föräldrar, sin äldre bror Ben och de två hundarna, Valkyrie och Havoc. Han känner sig pressad av sin familj att gå i faderns och broderns fotspår och bli soldat för att försvara sitt fosterland, något som han inte alls är intresserad av. Wills andra bror Aaron dog hastigt i en olycka något år tidigare och Will har inte riktigt kommit över denna tragiska händelse. Han och hans andra bror Ben har inte heller hittat tillbaka till varandra efter Aarons död och deras förhållande blir alltmer stelt.


För alla som gillar att läsa om overkliga händelser och onaturliga varelser så är det här en given sträckläsningsbok. Jag gillar den verkligen!


Maria Bohlin 141011

I skuggan av ett ljus

        Äntligen en bok att rekommendera till alla er som älskade Twilight.
När? = Utspelas i nutid.
Var? = En sömnig liten småstad i Sverige.
OBS! INGA VAMPYRER!!!
Huvudpersoner:
Thekla: En tonårstjej som bor med sin alkoholiserade mamma, mammans nye man som också dricker alldeles för mycket och mannens sliskige son, som skrämmer vettet ur Thekla. Hemma är Theklas enda trygghet ett vindsrum. Dit flyr hon så fort hon kommer innanför ytterdörren. Vindsrummet låser hon med kraftiga hänglås både utifrån när hon lämnar sitt rum och inifrån när hon vistas där. Hon är långt ifrån trygg i sitt eget hem, men hon är en stark tjej som helt har anpassat sig till de förutsättningar hon har. Inte ens hennes allra bästa vänner känner till misären hon lever i. Thekla håller fasaden uppe och fram tills nu har det fungerat ganska bra.


I början av boken är Thekla på en sommarfestival med sina kompisar. Hon känner sig bevakad under festivalen, men kan inte förklara den ovanliga känslan. Först tänker hon att hon inbillar sig, men redan under höstterminens första skoldag dyker känslan av att vara iakttagen upp igen. Skillnaden är att den här gången försvinner det inte!


Gabriel du Rietz: En ny kille i Theklas klass. Alla tjejers drömkille. Han skiljer sig dock från mängden på något vis. Han känns äldre, ser mer vuxen ut på något sätt och till skillnad från övriga  elever i klassen bor han ensam i en lägenhet. Han tycks inte heller sakna pengar, vilket i sig är ett mysterium. För vilken annan student har råd med en lyxig lägenhet och en flott bil?


Moa: Theklas allra bästa vän. Precis som alla andra tjejer i klassen blir Moa väldigt intresserad av den snygge Gabriel. Hans dragningskraft påverkar alla och Moa är inget undantag.


Malin: En annan av Theklas vänner. De står dock inte varandra lika nära som Moa och Thekla gör, men de tre tjejerna hänger ihop både i och utanför skolan.


Citat från första skoldagen:

Det hände inte ofta att en ny elev började i den här skolan och verkligen inte i andra årskursen. En mörk behaglig röst svarade med lagom styrka, utan att skära sig som min gjort och alla vände och vred på sig för att se den mystiske nye eleven. Speciellt tjejerna verkade intresserade medan killarna verkade irriterade. Det borde inte gå att utläsa något särskilt av en röst som levererar ett ord på två bokstäver över en aula fylld av tonåringar men hans enkla "ja" slog an en sträng inom mig. Det vibrerade inom mig av en behagfull ton och om jag hade haft någon koll på toner hade jag kanske kunnat tala om vilken ton det var.  (sidan 16)

Ingen verkade ha märkt att jag befunnit mig i en lång tunnel där ljuset i slutet varit Gabriels ögon och antagligen berodde det på att de var vana vid att jag kan vara mer än lovligt disträ lite till vardags och att skillnaden mellan tankar på annat håll och tunnel inte är så stor för utomstående. Jag undrade om han var van vid att flickor drunknade i hans ögon när han dök upp i ett nytt klassrum. (sidan 18) 

Precis som i Twilight är det omöjlig kärlek som är huvudtemat i den här boken. Något outtalat förbinder Thekla och Gabriel med varandra. Det är som ett osynligt kraftfält och ingen av dem klarar att stå emot, även om de kämpar tappert. Thekla har aldrig varit kär förut och mötet med Gabriel ruskar om henne ända in i själen.

Jag aktade mig för att möta hans blick men kände ändå hur min kropp drogs mot hans. Nu hade jag ingen bänk som stoppade mig och jag var på allvar rädd att jag skulle släppa efter för viljan att springa fram till honom. Jag hade benhård kontroll och rörde mig inte en millimeter. Jag intalade mig att det var lika bra att börja immunitetsträningen så fort som möjligt så det här var bara bra. Men det skulle bli jobbigt om Moa tänkte bli ihop med honom och jag inte kunde bete mig som folk i närheten av honom. Det skulle snabbt bli pinsamt för alla. Jag fick se till att träna hårt och effektivt. (sidan 19)

I skuggan av ett ljus är en av de bästa böcker jag läst! Om du inte läser den går du miste om en kärlekshistoria som får vampyrerna i Twilight bli blekare än vad de redan är. Du måste helt enkelt läsa historien om Thekla och Gabriel.

140907 Maria Bohlin

 

DUBBELGÅNGARE

DUBBELGÅNGARE AV: Jenny Valentine

Jag ägnade den tanken min fulla uppmärksamhet. Vad hade jag att förlora? Det fanns människor som letade efter Cassiel Roadnight, men det var männsikor som brydde sig om honom. Han hade familj och vänner. Han hade nära och kära. Han hade ett liv som hag bara kunde kliva rakt in i. Och vad hade jag? Ingen. Inget, förutom rädslan att bli hittad. De som letade efter mig ville bara slita mig i stycken. (citat från sidan 16)

Huvudpersonen Chap är på rymmen. Han vistas i bokens början på ett härbärge för struliga ungdomar i London. Egentligen ville han inte vara där, men han var hungrig och frusen och hade ingen annanstans att ta vägen. På härbärget hamnar Chap i bråk och blir därför inlåst i ett förråd, där de anställda försöker prata med honom. De ställer jobbiga frågor och vill veta vem han är och var han kommer ifrån. Chap, som inte själv vet vem han är, kan inte samarbeta. Han har helt enkelt inga svar, varken bra eller dåliga. Han vet faktiskt inte vem han är.

När två av de anställda på härbärget konfronterar honom med en bild av honom själv och påstår att han är efterlyst så börjar det snurra i hjärnkontoret på Chap. För hur är det möjligt att han är på en bild som inte är han, men ändå är det. Bilden visar Cassiel Roadnight som varit försvunnen i två år och vars familj har letat efter honom ända sedan dagen då han försvann.

Chap tvekar först men kommer sedan fram till att han inte har något att förlora på att vara Cassiel Roadnight ett tag. De är verkligen förvånansvärt lika. Killen på bilden hade faktiskt kunnat vara Chap och härbärgets anställda är överförtjusta för att de kan återförena Cassiel Roadnight med hans familj.

Samvetet plågar Chap redan när Cassiels syster kommer för att hämta honom. Hon tror verkligen att Chap är hennes försvunna bror Cassiel och hennes lycka över att återse sin försvunna bror gör att Chap inte har något val. Han måste helt enkelt ikläda sig rollen som Cassiel Roadnight. Frågan är bara vad som har hänt med den riktige Cassiel Roadnight? Och vad händer om han en dag bestämmer sig för att återvända hem?

Senare i boken hopar sig frågetecknen, men det är också en hel del saker som klargörs. Man får reda på varför Chap inte längre vet vem han är och hans historia är en smula annorlunda.

Jenny Valentine är en författare i världsklass och alla hennes böcker är lika bra. Med humor och värme skildrar hon knepiga livsöden och personerna i boken känns levande. Om du inte har läst någon bok av Jenny Valentine så är det dags att göra det nu. Du kommer inte att ångra dig!
140819
Maria Bohlin