Jag är ju så jävla easy going

Jag är ju så jävla easy going
En ungdomsbok av Jenny Jägerfeld från 2013.
Joanna är 16 år och hon har ADHD. Hon har en förmåga att trassla till det för sig. När boken börjar är hon ihop med en kille, Matheus. Hon och Matheus har egentligen inte något mer än sex gemensamt, men eftersom han ger henne en massa kondomförpackningar med passerat utgångsdatum som hon kan sälja vidare, så fortsätter hon att vara ihop med honom. Joanna är i desperat behov av pengar.


Hennes mamma är en författare som ideligen misslyckas med att publicera sina litterära mästerverk och hennes pappa är ett djupt deprimerat psykologiutbildat vrak som har fastnat framför frågesportprogrammen som visas på TV. Joannas ADHD-medicin är snart slut, men familjen har inte råd att hämta ut någon ny medicin. De har inte ens råd att äta middag varje dag.


På gymnasiets humanistlinje läser Joanna tyska tillsammans med den vackra Audrey och för första gången i sitt tonåriga liv blir Joanna förälskad. I Audrey. Joanna själv grubblar på om hon har blivit lesbisk eller om det kan vara så att hon är bisexuell. Hon är ju trots allt ihop med Matheus.


Självklart lyckas Joanna trampa i klaveret och den här gången är det på riktigt. Hon måste ha tag i pengar till sin ADHD-medicin, annars vet hon att hon ballar ur totalt och det vill hon för allt i världen inte göra. Därför kommer hon på den geniala planen att sno en leverans med hasch från skolans hårding Valle. För att göra det hela ännu mer komplicerat säljer Joanna dåliga kondomer till Valle, vilket resulterar i att Valles tjej Aisha blir gravid. Valle anklagar Joanna och menar att det är hon som är skuld till att hans flickvän väntar barn.


Om Valle blir förbannad över att Joanna sålt dåliga kondomer, så är det ingenting som kan jämföras med den ilska han drabbas av när han får veta av sin langare att Joanna inte bara snott haschet, utan också stulit pengar. Både Valle och langaren vill se blod. Joannas blod.


Joanna är övertygad om att hon ska dö. Hon vet att hon har begått världens absolut största misstag, men istället för att försöka reda ut situationen så skänker hon pengarna hon snott av Valles langare till välgörande ändamål. En god gärning mitt i helvetet kan tyckas, men vidare smart är det ju inte.


Valle är fullkomligt vansinnig! Jag avslutar med ett citat som utspelar sig i källaren, dit Valle just tvingat ner Joanna.

Valle sa ingenting. Jag hörde inte ens hans andetag. Och mitt hjärta slog sig upp genom bröstet, fram längs med revbenen och rakt upp mot halsen. Lade sig där och blockerade och kvävde.

Jag vände mig långsamt om. Mötte hans blick. Den där kalla ljusgröna. Irisarna nästan lyste i mörkret. Så kastade han något mot mig. Klumpigt vecklade det ut sig i luften - något avlångt, blåvitt - och föll därefter ner framför mina fötter. Farsans IFK-halsduk. Den doftade svagt av marijuana. Vi stirrade på varandra i några sekunder.

Sen slog han mig rakt på käften.

(CITAT FRÅN SIDAN 218)


140202
Maria Bohlin