AV: ISAAC MARION (2013)
Jag vet att boken finns på film, MEN LÄS DEN FÖRST!!!
Att äta är ingen trevlig syssla. Jag biter av armen på en man, och jag avskyr det. Jag avskyr hans skrik, för jag gillar inte smärta, jag gillar inte att göra folk illa, men sån är världen nu. Det här är vad vi gör. Det är klart att om jag inte äter hela honom, om jag sparar hans hjärna, så kommer han att resa sig upp och följa efter mig tillbaka till flygplatsen, vilket kanske får mig att känna mig bättre. Jag presenterar honom för alla, och så kanske vi står och hänger och grymtar tillsammans ett tag. Det är svårt att säga vad "vänner" innebär nuförtiden, men det där kanske kommer rätt nära. Om jag behärskar mig, om jag lämnar kvar tillräckligt...
Men det gör jag inte. Jag kan inte. Som vanligt går jag direkt på den bästa biten, biten som får mitt huvud att lysa upp som en bildskärm. Jag äter hjärnan, och i ungefär trettio sekunder har jag minnen. (citat sidan 10) Som citatet ovan visar får zombier glimtar av offrets liv när de äter upp hjärnan och de njuter av att uppleva det de än gång själva hade genom sina offers minnen.I den nya världen bor zombier, benrangel och levande människor. Det råder katastroftillstånd. Någon slags sjukdom har spridit sig över världen. Världen är på väg mot sin undergång.
Zombien "R" är huvudperson och boken är skriven ur hans perspektiv. En dag träffar han och hans zombiegäng en grupp levande människor och "R" dödar och äter upp en av människorna. Offrets namn är Perry och när "R" äter Perrys hjärna så händer något mycket märkligt. "R" börjar uppleva, känna och tänka igen. Genom Perrys tankar som "R" tar del av när han äter Perrys hjärna lär han känna en ung flicka, Julie, som också är med den grupp människor som zombierna träffar på och som de också överfaller. "R" känner att han måste rädda Julies liv och när han gör det och lär känna Julie blir han förälskad, vilket borde vara omöjligt för en zombie. Konstigt nog är känslorna besvarade, men det säger sig själv att ett förhållande mellan en zombie och en människa inte är så lätt. Dessutom är Julies pappa en av ledarna för de levande människornas zombiejägare och det sätter sannerligen lite krydda till den redan komplicerade tillvaron för "R" och Julie.
Boken är bra och trots att zombier inte hör till mina favoritfigurer, så är det svårt att inte tycka om "R" och hans vänner. Jag rekommenderar boken till alla som är nyfikna på zombielivet!
130615 Maria Bohlin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar